Till mina Hjärtan!
Jag känner bara en sån stor hopplöshet just nu när jag inte kan va där vid er och hjälpa er, jag vill kunna göra nått för er. Krama om er, bara sitta å prata och mysa, hitta på nått som får er på lite andra tankar, finnas där för er i närheten helt enkelt men nu sitter jag fast här och känner att jag inte kan göra nått just nu. Jag känner mig så otillräcklig. Vad ska jag göra?
Jag känner bara en sån stor hopplöshet och otillräcklighet just nu...
Jag tänker på er hela tiden mina Hjärtan♥
/M♥
3 månader
Ekonomin knakar alltid dom sista månaderna.... Är de för att de är höst/vinter eller för att man alltid blir så deprimerad att man måste köpa massa saker för att kunna muntra upp sig själv? Eller för att man alltid måste köpa en massa nya vinterkläder?
Fast jag har ännu inte köpt några vinterkläder så det kan ju inte bero på det ännu iaf...
Jag tycker att Oktober, November och December alltid är jobbigast på året. Är de kanske för att det är just de sista månaderna på året och att man då får ångest för att man ännu inte har hunnit göra allt man ville göra under året?
/M
man vill växa!
På senaste tiden så har jag hört många klaga på att dom behöver komma ifrån Gotland, vill flytta för att kunna växa mer som person och att det inte går att göra när man är kvar på ön.
Det är helt sant! Jag kände precis samma sak innan jag flyttade och jag tror att de är mest dom som är arbetslösa som känner så. Man vill göra något annat för att kunna lära känna sig själv och inte stå kvar på samma ställe å bara trampa. Mitt råd är att flyga iväg å växa lite! ;) Man kanske längtar hem efter tag men då har man iaf väst lite i personligheten, då är man en bit på vägen iaf. Men om man stannar så växer man hela tiden som jag gör! Många kanske tror att jag har blivit snobb eller en helt annan människa och det kanske jag har när det gäller vissa delar men jag känner ännu mig som den person som lämnade Gotland. Jag har bara blivit en bättre version utav Marielle. Jag är Marielle med mycket bättre självförtroende och erfarenhet!
Så våga ta steget även fast det känns läskigt i början! I värsta fall så finns ju alltid Gotland kvar;)
Det var allt för idag! See ya....
/M
Hemse
Var ute nu för en stund sen med hundarna på en långpromenad och kom på att det är när jag går sådana här promenader, själv eller med hundarna det spelar ingen roll, som jag får mest inspiration till att skriva och även att arbeta. Då mår jag bra.
Jag har trots allt levt största delen utav mitt liv här så Hemse betyder mycket för mig och det kommer det alltid att göra! Jag kanske inte kommer att bo här något mer men det är skönt att kunna komma hem hit och bara ta det lugnt, Hemse är min fristad...
Jag hoppas att alla har sin fristad någonstans för det behövs för att man ska kunna må bra tror jag.
Hemse är min och jag hoppas att du har din!
/M
Så var det fixat!
Skrev även på hyreskontraktet igår, det tog sin lilla tid men nu är det fixat och hyresvärden är inte alls så hemsk som jag trott, hon är faktiskt riktigt trevlig...
Igår var förövrigt en för jävligt jobbig dag, för att det var så många borta och vi hade nya vikarier... Jag var helt sönderstressad så jag somnade nog vi halv åtta-åtta! Jag vill inte klaga på vikarier eftersom jag själv varit en och vet hur det är... Men när man har hand om ca 40 barn tillsammans med en eller två vikarier då dom andra ordinarie tar hand om disken eller någon annan uppgift så känns det ganska tungt ibland. Nu är det ju inte alltid så som tur var (det är faktiskt första gången det händer) men när en sådan dag kommer så blir man nog rejält chockad, man är inte riktigt mentalt beredd på det. Men man är ju alltid glad för vikariernas hjälp det måste jag bara säga! Jag är oftast jätte tacksam för deras hjälp:)
/M
Sex and the city, för mycket!
Just nu så håller jag på att kolla klart på hela sex and the city boxen som serafia har här hemma och det är inte lätt, det blir bara ca två avsnitt åt gången för mer känner jag att jag inte har tid med, det finns ju annat som måste fixas också...
Jag kan tycka att det är skönt att komma hem och koppla av med några avsnitt av boxen för då kommer jag ifrån jobbtankarna helt. Jag vill inte riktigt ta med jobbet hem så då behöver jag något annat att tänka på och sex and the city är det bästa sättet att koppla av på tycker jag!
Men på den senaste tiden när jag ser Carrie sitta framför sin dator och hör hur hennes ideér bara flöder fram så längtar jag tills jag har min dator vid mig, jag känner mig tom på något sätt. Kanske för att jag känner att jag har ganska mycket att skriva om men det försvinner när jag väl ska sätta mig vid datorn och skriva... Jag har inte riktigt någon inspiration längre... Jag älskar at skriva och när jag bodde hemma hos mamma så skrev jag jämt om allt möjligt... Om jag inte känner att jag vill prata med någon om mina problem så skriver jag om dom istället och sen mår jag bra, då har jag fått ur det ur mitt system.
Jag hoppas att jag bara kommer att känna mig hemma i den nya lägenheten för då kommer jag verkligen få fram min inspiration det vet jag!
Det är en annan sak som jag är lite orolig över att jag inte kommer att känna mig som hemma i min egen lägenhet, jag har ju trots allt aldrig bott själv så jag vet ju inte hur jag kommer att reagera.. Kommer jag att få panik? eller kommer jag att känna mig väldigt ensam?
/M
